Ordet politik härstammar från det grekiska språket och beskriver det som rör staten. I Sverige används ordet politik främst för att beskriva det som har att göra med hur landet styrs. Oftast nämns politik i samband med regering och riksdag samt kommun och landsting.
Sverige är idag en representativ demokrati där alla svenska medborgare som har rösträtt väljer företrädare som styr landet. Sverige har inte alltid styrts på detta sätt utan har en lång politisk historia där landet har styrts på flera olika sätt.
Från 1400-talet styrdes Sverige av en s.k. ståndsriksdag vilket innebar att endast fyra stånd fick vara med och bestämma. De fyra stånden var adel, präster, borgare och bönder. Människor som inte tillhörde dessa fyra stånd hade alltså inte någon rösträtt. Kvinnor hade inte heller någon rösträtt. Det var ståndens sammanträden som kallades för riksdagar och dessa hölls ungefär med tre års mellanrum.
Det började dock växa fram ett missnöje med ståndsriksdagen. Många menade att den inte alls var representativ och att adeln och prästerna hade alldeles för stor makt i förhållande till borgarna och bönderna. Många tillhörde dessutom inte något av de fyra stånden, t. ex. industriarbetare, landsortsbor som inte ägde egen jord, läkare, lärare, officerare etc.
Till slut så avskaffades därför ståndsriksdagen år 1866 och ersattes av representationsreformen. Denna innebar en ny riksdagsordning som i sin tur gav en tvåkammarriksdag med en uppdelning mellan första kammaren och andra kammaren. I den första kammaren valdes ledamöterna av landstingen och stadsfullmäktige med en mandatperiod på åtta år. Vid valen till landsting och stadsfullmäktige hade endast vissa, ofta förmögna, personer rösträtt och här kunde även förmögna kvinnor ha rösträtt. Val till den andra kammaren hölls vart tredje år och ledamöterna valdes in av de medborgare som hade rösträtt. Rösträtten gällde för män som var 24 år eller äldre och hade en viss inkomst. Kvinnor fick inte rösträtt förrän 1921. Tanken med de två kammarna var att det skulle finnas en viss tröghet i beslutsprocessen så att inte några förhastade beslut klubbades igenom.
1918 så infördes allmän rösträtt vilket innebar att krav på inkomst etc. togs bort och att alla myndiga fick rösta. Denna reform gällde även kvinnor som år 1921 för första gången fick rösta i valet till andra kammaren.
Vid ytterligare en grundlagsreform år 1975 så togs systemet med två kammare bort och idag finns endast en riksdag. Den svenska riksdagen väljs vart fjärde år och består av 349 ledamöter. Röstberättigade är idag svenska medborgare som är 18 år eller äldre och som är eller har varit folkbokförda i Sverige. Det finns alltså inte längre något krav på ett visst yrke, att man ska vara arbetssökande via ett rekryteringsföretag som t. ex. placerapersonal.se eller att man har en viss inkomst för att få rösta i Sverige.