Ett lands statsskick definieras av hur den suveräna staten är organiserad. Man brukar grovt sett skilja statsskick mellan monarkier och republiker där man skiljer mellan hur statschefen tillsätts. I Sverige som är en monarki är statschefen kungen och tillsätts genom arv och inte genom val. I Republiker tillsätts statschefen genom val och statschefen kallas där för president. I Norden är Finland ett exempel på en republik med president, även USA är ett sådant exempel.
Det finns dock skillnader mellan monarkier. De kan delas upp i absoluta monarkier och konstitutionella monarkier. I konstitutionella monarkier har statschefen ingen egentlig makt så som fallet exempelvis är i Sverige. Sverige har dock tidigare under lång tid varit en absolut monarki där kungen har fungerat som diktator i landet.
I praktiken är skillnaden egentligen inte särskilt stor rent maktmässigt i konstitutionella monarkier och i republiker. En konstitutionell monarki kan vara mer demokratisk än en republik och vice versa. Ryssland är till exempel en republik men anses inte vara särskilt demokratiskt. Ett lands president kan jämföras med statsministern i en monarki. På så sätt har alltså presidenten egentligen mer likheter med statsminister än med en kung.