De politiska ideologierna ligger till grund för hur samhället formas. En ideologi är ett samlat tankesystem som beskriver hur samhället ser ut, hur det blev så och hur samhället borde utvecklas i framtiden. De tre stora ideologierna är konservatism, liberalism och socialism som alla stammar ur de omvälvande samhällsomdaningarna under 1800-talet. De olika ideologierna skiljer sig i hur de ser på samhället och individens roll.
Vi kan försöka illustrera med ett exempel, radonmätning. Enligt liberalismens syn på individens frihet skulle liberalen hävda att radonmätning får individen själv avgöra om och när det behövs. I den liberala modellen finns en mängd olika företag att vända sig till för sin radonmätning. För dig som bor i trakten kan Radonmätning i Stockholm vara ett bra alternativ. Fria företag på den fria marknaden är tänkta att pressa ned priserna i konkurrensen om kunderna. För socialisten ingår individen i ett kollektiv och samhällets roll är att ta hand om sina medborgare. I ett socialistiskt samhälle skulle radonmätning kunna ingå som ett krav på individen. Radon är farligt, du kan bli sjuk, du måste kontrollera dina radonhalter i bostaden. För själva radonmätningen kanske det socialistiska samhället skapar en institution som får monopol på dessa mätningar. För det konservativa samhället kanske radonmätningen blir en fråga om kostnad. Vi kan inte mäta hos alla, det blir för dyrt. Radon är dock farligt så den som vill och har råd kan mäta. Mätningen utförs av vissa gamla pålitliga företag med ägarfamiljer från samhällets högre klasser. De som inte har råd att betala för mätningarna får skylla sig själva.
Konservatismen reagerade på franska revolutionen och de stora förändringar som skedde under 1800-talet med kraftig industrialisering och urbanisering. De konservativas gamla maktpositioner var hotade och de förespråkade en samhällsförändring i ett långsamt tempo. För de konservativa är traditionella värden som stat, kyrka och familj viktiga.
Liberalismen flöt fram på den stora förändringsvågen under 1800-talet och dess förespråkare var ofta den borgarklass som började växa fram. Liberalismen förespråkar frihet. Frihet för individen att göra sina egna val, frihet för företagen att tjäna pengar och frihet för vem som helst att uttrycka sina åsikter – tryck- och yttrandefrihet.
Socialismen kom som en följd av att det hade växt fram en arbetarklass under 1800-talets industrialisering. De arbetare som fick slita i fabrikerna för allt lägre betalt, med allt sämre arbetsmiljö – samtidigt som fabriksägarna blev allt rikare – började ställa krav på sociala reformer. Socialismen tycker i grunden att det är fel att någon ska tjäna pengar på någon annans slit. Socialismen vill att fabrikerna ska ägas av arbetarna kollektivt och att samhället ska ta hand om sina medborgare.
Förutom dessa tre stora ideologier finns flera andra. Nationalismen, anarkismen, fascismen, feminismen, kapitalismen och ekologismen är några ytterligare ideologier. Nationalismen är en variant på konservatismen som ser det som viktigt att ett folk har ett eget land. Feminismen ser det som viktigt att utjämna alla skillnader som finns mellan mäns och kvinnors möjligheter i livet. Kapitalismen tycker det är viktigt att kunna äga och använda kapital utan för mycket inskränkningar.