Miljöpolitiken – en paradox?

I grunden verkar all politik präglas av en paradox när det kommer till miljö, konsumtion och ekonomi. Idag är miljöfrågan mer etablerad hos folkrörelsen än vad den kan sägas vara inom den politiska sfären. Unga människor samlas på gator och torg, för att demonstrera, det är ju deras framtid som står på spel. Ingen kan ha undgått den mediala uppståndelsen och Greta Thunbergs demonstrationer i Stockholm den 15 mars 2019. Globaliseringen är ett faktum och Greta Thunbergs engagemang angående klimatkrisen har fått ungdomar över hela världen att bli politiskt intresserade av miljö, makt och klimatförändring. Samtidigt uppkom en debatt om skolfrågan, skall politiskt engagemang ske på bekostnad av skolskolk? Vem bär ansvaret?

Idag kliar sig politikerna i huvudet och tänker – skall miljöfrågan ske på bekostnad av tillväxten? För miljöpolitiken inrymmer en paradox. Politikerna vill ha oändlig tillväxt med begränsade resurser samtidigt som en ”hållbar utveckling” för miljön aldrig får ske på bekostnad av ekonomin.

Hur och när blev miljöpolitiken en globaliserad politisk fråga? En del av svaret är FN:s klimatkonferenser, varav den senaste hölls i Paris 2015 och där den svenska regeringen undertecknade avtalet.

Rio de Janeiro 1992

Miljöproblemen som diskuterades vid det första klimattoppmötet i Rio de Janeiro för över 25 år sedan gav upphov till ett nytt politiskt begrepp: ”Hållbar utveckling”. Hela tanken på hur miljö, exploatering och ekonomisk tillväxt skulle ta hänsyn till kommande generationer fastställdes genom dokumentet Agenda 21. En grundläggande tanke var att ”hållbar utveckling” skulle kunna vara två sidor av samma mynt. En slags ekologisk modernisering som inte skulle ske på bekostnad av miljön. Den framväxande ideologin om att miljö och tillväxt inte behöver stå emot varandra är grundläggande för att förstå hur idéerna om miljöpolitiken alltmer har kommit att förvandlas till bli en fråga om tillväxt och framtida ekonomi. Idéer om att den ekonomiska tillväxten finns i det ”gröna alternativet” och i en hållbar utveckling kan i högre grad sägas existera lokalt men inte globalt. Konsumenter vill kunna välja gröna alternativ, klimatkompensera och arbeta för en hållbar utveckling. Problemet är att industri, storproduktion och tillväxt inte har utvecklats tillräckligt snabbt. Efterfrågan om alltmer miljövänliga alternativ finns hos konsumenterna. Även unga företag har idag ett säkert miljötänk och många företag bidrar till en bättre miljö genom att använda finanstjänsten hos https://www.capcito.com, som har e-fakturering.

Världens miljöparadox idag

FN:s klimatpanel påvisar år efter år, hur och på vilket sätt människan negativt påverkar klimatet genom användandet av fossila bränslen. Flertalet länder undertecknande Parisavtalet. Ett av de största och viktigaste länderna när det kommer till det globala miljösamarbetet är USA. Den amerikanska presidenten Donald Trump ser paradoxen mellan miljö och ekonomisk tillväxt, varvid ekonomisk tillväxt är prioritet ett för USA. Klimatarbetet får stå tillbaka i USA, Obamas tidigare miljöregleringar för att bidra till en bättre miljö har Trump avskaffat på löpande band. När tillväxten och exploateringen blir prioritet nummer ett, verkar det alltid ske på bekostnad av miljön. Paradoxen mellan miljö och ekonomi kan personifieras av Trump, hela hans administration ser katastrofscenarier av den nu genomförda klimatpolitiken i USA. Trump själv gnuggar händerna och ser en ekonomisk tillväxt för USA.